Öppet brev från pastor Centh

Mar 11, 2014 Nyheterna Sverige Nyheter, Skvaller 3

---

I kölvattnet av att Ulf Ekman, grundare av “Livets Ord”, valt att byta kyrka för att prova något nytt passar nu flera andra stora namn inom populärreligionerna på att byta livsfilosofi eftersom det tydligen inte spelar så stor roll.

Centh Condylohm, pastor emeritus och grundare av den omsusade kyrkan “Kärlekens Näve” skriver i ett öppet brev till Nyheterna Sverige om varför han valt att byta kyrka.

Kära vänner av Kärlekens Näve samt allt annat vanligt folk,

Sedan millenieskiftet har jag och min hustru Balloo på olika sätt kommit i kontakt med den vitala “Pingstfistarrörelsen”, främst genom våra många pilgrimsfärder till garagen i Laxå. Steg för steg har det lett fram till en omprövning av vår övertygelse och vår kyrkliga praxis.

Min fru Balloo har ju som bekant sedan tonåren aktivt arbetat ideellt i föreningar som “Fjällfistarna” samt bedrivit missionsverksamhet i “Fistingsarmen”, i den senare spelade hon även spelade blockflöjt i musikkåren. För Balloo kändes förändringens vind lätt i seglen och vi lät oss därför driva i styv kuling in i “Pingstfistarrörelsen” utan tveksamheter.

Att vandra in i ett nytt samfund och möta nya ansikten torde förstås te sig för en prosaisk troende som en utmaning. Nya bekantskaper, nya regler, nya forum att passa in i. Således var det en fröjd att stiga in i “Pingstfistarrörelsen” där mottagandet blev enligt 2:a Moseboken 33:23 “Och när jag tager mina hand af dig, skall du få se mig på baken; men mitt ansigte kan man icke se.”

De första skälvande timmarna i denna nya gemenskap blev för mig samt Balloo en parad av runda mjuka bakar. Inte ett ansikte, namn, nådaskrik, kom oss till känna. Vi lät våra händer lära känna våra bröder, djupt in i själen. Efteråt grät vi ett par tysta tårar av glädje – som vi bägge längtat att få blomma ut!

Varför inte nöja sig med att bara låta alla blommor blomma? Tanken har slagit mig ofta. Alla dessa rosa rosetter av rosor som bara väntar på att töjas ut? Denna insikt kom genom en djupare förståelse av “Pingstfistingens” sakramentala dimension och dess fasthållande av en autentisk auktoritet som kan avgöra och vägleda i både lärofrågor och moraliska frågor.

Varför kastar vi med våra nävar åt olika håll när den enda sanna vägen för näven att vandra är rakt bakifrån?
Hur ofta har inte jag själv och Balloo ivrigt vevat med knutna nävar åt helt fel håll? I stunder av upprymdhet och stark övertygelse har vi säkert använt våra händer för att tillfredsställa våra kortsiktiga behov. Själv har jag i stunder som detta smutskastat “Pingstfistingens” banala lättja, något jag idag ångrar.
Detta blev till sist en samvetsfråga för oss.

Detta är orsaken till en stor förändring i våra liv och i vår trosutövning, och innebär att min vackra Balloo och jag nu lämnar “Kärlekens Näve” för att denna vår bli upptagna i “Pingstfistarrörelsens” gemenskap. Det är en stor glädje för oss och har lett oss till att uppskatta vanligt hederligt handarbete och en stadig näve ännu mycket mer.

Centh Condylohm, pastor emeritus och grundare av “Kärlekens Näve”.

---

---

---